Lite volym i löparskorna över påsk!

Vad ska man säga, lite löpning har det i alla fall lyckats bli under påsk. Häromveckorna var jag ju i Italien och tävlade och insåg att det var dags att börja träna, så påsken skulle vigas en del åt löpning. För ovanlighetens skull så hade jag absolut noll planerat, eller ja, kanske var just detta planerat.. Så jag har gått upp sent varje dag, ätit frukost i en halv oändlighet och inte stressat över något nämnvärt. Känner mig fruktansvärt uppladdad med ny energi inför vårens bravader, blir magic!

Men tilbaka till löpningen. I fredags tog jag mig ut till Rudan och började springa inåt stan. Visst var det snö på sina ställen, och ganska geggigt här och var, men absolut så kändes våren på allvar på sträckan Rudan – Alby Friluftsgård, ca 25km. Och såklart var det i särklass finast i Tyresta By precis som vanligt :)

I sommar måste jag bara tillbaka hit med en thermos med kaffe och badkläder och en kul sambo <3

Det var riktigt skönt i alla fall att vara ute och nöta lite. Ensam också för den delen och de är dessa få ensamturer jag verkligen hinner låta tankarna fara och flyga ! Kom fram till en herrans massa bra grejer därute i skogen även om jag bara minns hälften såhär i efterhand..

Får man vara kär i stigar? För i så fall är jag kär i de här partiet :)

Otroligt är det i alla fall att vi har så mycket natur så nära storstaden. Och visst blev jag glad av alla som var ute och mötte mig även om jag kunde räkna antalet barnfamiljer på en hand i motsats till på köpcentrumen där de säkert var tusentals dagen till ära..

Till slut dök i alla fall Alby Friluftsgård upp och där stod mamma ! Woooohooo!!!!

Så sista 14km gick ju som en dans när man har så vackert sällskap! Världsklass att dela intresset för löpning med sin mamma!

Så glad att man flyger ut i spenaten!

Till slut kom vi fram till stan och jag började påsken med en spontan och trailig 4milare. Härliga 5-6h ute i den friska luften och jag var nöjd :)

Lördag så sken solen ännu mer och kjol gällde!

Mötte upp Sussi och Roxen som ville träna på TEC-banan inför loppet TEC. Sussi ska köra 100 miles (16 mil) och Roxen kör ”den långa” klassen på 32 mil. Ja… ni läste rätt. 32 mil. 320km.

Hehe. Så vi sprang ett varv. 11,4km. På den banan ska de sedan springa runt och runt och runt och runt.

Jag var och är inte avundsjuk…. även om jag dock har gjort min beskärda del av varvbanor en gång i tiden. Så dum är jag inte längre ;) Men jag kommer alltid minnas SM på 100km när det var 14 varv på en 7km bana runt tibro. Sjukt variationsrikt och givande….. (höhö)

Ändå inspirerad och peppad av deras motivation även om jag behåller min till mer bergiga lopp :)

Söndag så gav sig tre påskkycklingar ut på upptäcksfärd i Hellas istället. Plockade med mamma och syrran på det mest tekniska jag kunde hitta med så många höjdmeter som möjligt. Vi hade en herrans skoj och fikade lika länge som vi sprang/skuttade. Kvaliteten i denna tur var inte farten om man säger så, utan sällskapet !

Mamma utanför komfortzonen!

Mums!

Glad att få dela löpningen med mamma och syrran en dag som denna. Mer spex än löpning möjligtvis, men det är ingenting man lider av!

Sedan avslutade jag med ett eget varv innan jag stack hem. Hann dessutom lägga mig ner en stund och filosofera om livet. Sådant hinner man BARA när det är påskledighet. Nästa lugna stund blir väl typ i höst.. haha!

Men taggad inför vårens alla utmaningar och känner väl kanske att det eventuellt är någon form på gång. Man kan ju alltid hålla tummarna!